Insikt

Visst är det fint med stora fönster. Men inte på toa. Helst inte som toafönstret vetter ut mot gården och mot grannarna.

Tidigare har jag försökt ha lite högre och yvigare blommor/ växter som insynsskydd tillsammans med panelgardiner. Men nu när våren kommer med sitt solljus så vill jag gärna släppa in det.
Solen ligger på hela dagen i detta fönster och det gillar inte mina blommor. Dom har gått från stora och fina till små och torra.
Det resulterar i total insyn utifrån. Inte så trevligt just på dass, där man vill sitta ifred.

Så nu har jag piffat och fixat i fönstret och det blev nog bra från alla perspektiv.
Sydde om en gammal spetsgardin till insynsskydd/ skuggning till blommorna. Det är perfekt för ljuset kommer ändå in och jag kan se ut om jag vill.

Det blev även en ny hissgardin utav mina älskade dalahästar.

Hjälpmedel

Min kära sambo har hjälpt mig att fixa lite hjälpmedel.

När jag har sytt sångkuberna så har jag haft en pappbit som mall för att få jämna fyrkanter, men efter att ha skurit med rullkniven lite för nära mallen så har den börjar bli för liten. Efter lite funderande så frågade jag S om han kunde ordna en mall i plast eller metall så den håller storleken.
Han skulle kolla på saken sa han.

Jag skär och använder ganska många meter med kantband till mina kläder. För att få jämna band så har jag använt en gammal plastlinjal som är ca 4 cm bred som mall.
Nu har jag kommit på att jag vill ha bredare kantband, vilket betyder att min linjal är för smal. Den har med sina ynka 30cm känts lite för kort när jag ska göra band på full bredd.

I morse när jag vaknade låg det ett paket på köksbordet.
Jag är helt säker på att det inte låg där när jag somnade igår kväll.
Min sambo jobbar till midnatt så det kunde ju bara vara han som fixat nått till mig.

En händig man med lite fantasi är aldrig fel. Total lycka att öppna paketet.
En linjal som är 60cm lång och 5cm bred. Mitt namn och 5 cm markeringar längs hela.
Plus en 10x10cm ruta till mina kuber.

Båda är gjorda i aluminium och väger nästan ingenting.

Perfekta hjälpmedel för en sömmerska.

Necessärer

Ikväll har jag provat något nytt.

Det är sällan jag syr i vävda tyger, men ikväll kände jag för att göra något annat än kläder.

Efter en del tidigare projekt så har det blivit lite spillbitar som jag inte haft hjärta att slänga. Tur var väl det, för nu kom dom väl till pass.
Dragkedjorna är återbruk som jag fått av sambons farmor, som nångång i tiden tagits ur diverse kläder.
Perfekt att ha som testmaterial för nya projekt.

Det blev även träning på att sy dragkedja, vilket resulterade i att sprätten har jobbat flitigt. Fy så dålig jag är på det. Måste träna mer.

Men summa sumarum så är jag nöjd med resultatet.

Den fyrkantiga necessären är gjord i enkelt tyg från Ikea och den andra necessären har Ikea tyg på utsidan och ett grönt prickigt tyg som foder på insidan.

Lördagsnöje

Det var en trög start på loppisen i lördags. Efter 2 timmar så hade jag precis sålt in bordet. Kändes som att de skulle bli en dålig försäljning denna gång.
Denna helg snurrade nämligen karusellerna nere på marknaden på stan.

Men strax innan lunch så släppte det lite och de sista två timmarna rullade de in mycket folk. Det slutade med ett resultat utöver de vanliga.
Det var ett välkommet tillskott i kassan eftersom jag beställde hem en ny medarbetare i fredags kväll.

Nästa loppis blir nog nångång i Maj.

Välkommen

Hälsa min nya familjemedlem välkommen. Alva heter hon och kommer jobba som modell.

Här visar hon upp den nyaste av mössorna.

Påfyllning

Nu är de dags för påfyllning i garderoberna igen.

Grabben växer och nya tyger trillar in. Då gör jag två flugor på smällen och syr lite nytt i kommande storlek.
Tröjor behövs ju året runt så dessa kommer att funka bra till sommarens kyligare kvällar.

Jag frågade lillgrisen om han ville ha en tröja med flygplanen på, men fick svaret: nej, med moln! Inte flygplan.

Hoppas han kommer vilja använda den ändå.

Eftersom moln var vad han ville ha så får han en sån med.

Tygerna kommer från Liandlo och tröjorna är sydda i storlek 104.
Tyvärr har jag ju inte lärt mig än att köpa mycket av tygerna jag gillar, så nu är dessa helt slut.

Projektet med stort P

Jag lovade ju att visa mitt och sambons projekt som vi höll på med för ett tag sen.

Jag lovade mig själv att aldrig mer sy i det svarta Pvc tyget efter att jag sydde mitt ”R linne” sommaren 2011. Det var så bängligt att sy i och det gjorde ont att nåla i det.

Men kärleken övervinner ju allt säg det och nu fick min kära sambo mig att sy i det igen. Denna gång till honom.

Det blev en väska som han kan ha på skotern. Det finns originalväskor att köpa till men han ville inte ha som alla andra.
Han mätte,ritade mönstret och klippte ut bitarna. Sen var de bara för mig att sy. Dragkedjan är ett återbruk från en väst som köptes på loppis.
Även denna gång lovade jag att aldrig mer sy i detta tyg. Att nåla ihop delarna gjorde att jag hade onda gropar i fingrarna eftersom jag inte äger någon fingerborg. Men nu är den klar och på plats på skotern.

Jag blev nöjd med resultatet och sambon har nu plats för vattenflaskan och extra vantar när han är ute och åker.

Över Atlanten.

Nu ska ni få läsa något skoj.

I mitten av februari så blev jag tillfrågad om jag skulle kunna sy upp 3 st klänningar/tunikor. Min kära kusin skulle åka över Atlanten till det stora landet Usa och hälsa på några vänner och ville gärna komma med en fin present. Kusin valde tyger och utseende och jag sydde.

Det blev en klänning i storlek 98, en klänning i storlek 116 och en tunika i storlek 134.  Alla tre fick snarlika modeller för att kunna matcha varandra.

Förutom att Mullgrodan flyttade över Atlanten, så sydde jag även några saker till beställarens barn.

En bygg och gräv klänning så kusindotter kan matcha dockan med sin klänning.

Även hennes storebror ville kunna matcha sina kläder med sin Nalle Puh, så jag fixade lite kläder till Nalle Puh också. Eftersom jag inte har någon Nalle Puh här hemma att mäta på så ordnade kusin alla måtten och jag ritade upp en skiss utifrån måtten. Kul att få utmana sig lite.